Var inte ledsen lilla mamma
jag var tvungen att gå.
Den dagen det hände
slutade mitt hjärta att slå.
Älskade pappa,
mitt liv blev så kort.
Ta hand om varandra,
när jag flyger bort.
Jag vet att ni gråter
och det finns ingen tröst,
men lyssna till era hjärtan
och ni kommer höra min röst.
jag finns inte bland er,
men jag finns här ändå
Jag hör era böner
och älskar er så!
Okänd författare
Den här dikten hade vi på Vidars dödsannons, det gör fortfarande så ONT :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar